2008 är det 50 år sedan Sverige klev på Eurovisiontåget. Sedan dess har vi varit med alla år utom 1964, 1970 och 1976. Till Belgrad skickade Sverige sin 48:e representant i Eurovision Song Contest. På den här specialsidan firar Escsweden.com 50 mestadels framgångsrika år. Här är alla svenska representanter sedan starten 1958 samlade. 1958-1961 Alice Babs Lilla stjärna. Brita Borg Augustin. Siw Malmkvist All andra får varann (gavs även ut på skiva med Östen Warnerbring). Lill Babs April April .    
4:e
plats
9:e
plats
10:e
plats
14:e plats
|
|
1962-1966
Inger Berggren Sol
och vår.
Monica Zetterlund En
gång i Stockholm.
Ingvar Wixell Absent
friend
(Annorstädes
vals). Lill
Lindfors &
Svante Thuresson Nygammal
vals
(samma låt
spelade som synes
Lill även in med
Östen
Warnerbring).
|
   
7:e
plats
sista
plats
10:e
plats
2:a plats
|
|
1967-1971
Östen Warnerbring
Som en dröm.
Claes-Göran
Hederström Det
börjar verka
kärlek banne mej.
Tommy Körberg Judy
min vän.
Family Four Vita
vidder.
   
8:e
plats
5:e
plats
9:e
plats
6:e plats
|
|
1972-1975
Family Four Härliga sommardag. Nova You´re summer
(Malta, Göran Fristorp & Claes af Geijerstam, Sommaren som aldrig säger nej). ABBA Waterloo,
Lasse Berghagen Jennie Jennie.
   
13:e
plats
5:e
plats
1:a
plats
8:e plats
|
|
1977-1980
Forbes Beatles. Björn Skifs Det blir alltid värre
framåt natten. Ted Gärdestad Satellit. Tomas Ledin Just
nu.
   
sista
plats
14:e
plats
17:e
plats
10:e plats
|
|
1981-1984
Björn Skifs Fångad i en dröm. Chips (Elisabeth
Andreasson & Kikki Danielsson) Dag efter dag. Carola
Häggkvist Främling. Herreys Diggi-loo Diggi-ley.
   
10:e plats
8:e
plats
3:e
plats
1:a plats
|
|
1985-1988
Kikki Danielsson Bra vibrationer. Monica Thörnell &
Lasse Holm E dé det här du kallar kärlek? Lotta Engberg Fyra
bugg och en coca cola (Boogaloo dansa och rock´n rolla).
Tommy Körberg Stad i ljus.
   
3:e
plats
5:e
plats
12:e plats
12:e plats
|
|
1989-1992
Tommy Nilsson En dag. Edin & Ådahl Som en vind.
Carola Søgaard Fångad av en stormvind. Christer Björkman
I morgon är en annan dag.
   
4:e plats
16:e
plats
1:a
plats
22:a plats
|
|
1993-1996
Arvingarna Eloise. Marie Bergman & Roger Pontare Stjärnorna.
Jan Johansen Se på mig. One More Time (Nanne & Peter
Grönvall samt Maria Rådsten) Den vilda.
   
7:e
plats
13:e
plats
3:e
plats
3:e plats
|
|
1997-2000
Blond Bara hon älskar mig. Jill Johnson Kärleken är.
Charlotte Nilsson Take me to your heaven (Tusen och en natt).
Roger Pontare When spirits are calling your name (När vindarna
viskar ditt namn).
   
14:e plats
10:e
plats
1:a
plats
7:e plats
|
|
2001-2004
Friends Listen to your heartbeat (Lyssna till ditt hjärta).
Afro-Dite Never let it go. Fame (Jessica Andersson & Magnus
Bäcklund) Give me your love. Lena Philipsson It hurts
(Det gör ont).
   
5:e
plats
8:e
plats
5:e
plats
6:e plats
|
|
2005-2008
Martin Stenmarck Las Vegas. Carola Häggkvist Invincible
(Evighet). The Ark The worrying kind. Charlotte
Perrelli Hero
   
19:e
plats
5:e
plats
18:e
plats
18:e plats
|
|
Det är inte många logotyper eller affischer heller för den delen som finns bevarade från Melodifestivaltiden före år 2000, men några har vi hittat och dem publicerar vi här. Tack till James som försett oss med loggor från 70- och 80-talen. Här är i tur och ordning från åren 1974, 1975, 1977, 1978, 1979, 1980, 1981, 1982, 1983, 1985, 1986, 1987, 1988, 1989, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, 1995 och 1996
|
 50-
och 60-talen
Under de första
åren handlar det
om att hitta
formen för den
svenska
uttagningen. Den
artist som vinner
i Sverige får
inte alla gånger
uppträda i
Europafinalen. Så
var fallet 1959,
1960 och 1961.
Samtliga svenska
finaler äger rum
i Stockholm och
heter olika,
Schlagertävling,
Stora
Schlagertävlingen,
Eurovisionsschlagern
- Svensk Final,
Svensk
Sångfestival och
först 1967 får
den sitt moderna
och nuvarande namn
Melodifestival.
Sverige öppnar
starkt med en 4:e
plats 1958 och
hamnar på den
övre delen av
resultatlistan
även 1962, 1966,
1967 och 1968.
Dock blir det en
neslig sista plats
1963. En
artiststrejk 1964
gör att Sverige
uteblir.
|
 70-
och 80-talen En
period som inleds
med att vi inte
deltar i protest
mot reglerna året
före då hela
fyra länder kunde
dela på segern.
Melodifestival
1974 vinns
övertygande av
ABBA och det blir
också seger i
ESC, 16 år tog
innan Sverige vann
tävlingen. För
första gången
avgörs den
svenska finalen
utanför
Stockholm, 1975
hålls den i
tv-huset i
Göteborg. Året
efter avstår
Sverige från att
vara med i ESC.
70-talet innebar
svenska
topplaceringar
såväl 1971 som
1973. På 80-talet
får även Malmö
vara med och
arrangera
Melodifestivalen.
Årtiondet är det
mest
framgångsrika
hittills i ESC med
en seger samt
tredje, fjärde
och femteplatser
åren 1983, 1984,
1985, 1986 och
1989.
|
 90-
och 00-talen
Upp som en sol och
ner som en...Ena
året placerar sig
de svenska
låtarna i toppen
och det andra
året i botten.
Placeringarna 16,
1, 22 från åren
1990, 1991, 1992
beskriver det
ganska bra. Men
90-talet är
ändå unikt för
svensk del, två
segrar (1991 och
1999) under ett
och samma
decennium är inte
illa. 2000-talets
första ESC får
Sverige äran att
arrangera. 2002
införs
deltävlingar och
eftersom det då
inte längre
handlar om en
kväll utan flera
skiftar den
svenska
uttagningen namn
från
Melodifestival
till
Melodifestivalen.
Stor succé och
stort intresse
bland etablerade
artister att vara
med. Det är under
den här perioden
tv-tittarna får
stort inflytande
över resultatet.
Juryn
marginaliseras och
i ESC är de nu
helt bortplockade.
2000-talet
började lovande
för Sverige med
placeringarna 7,
5, 8, 5, 6. Men
19:e platsen 2005
samt de två 18:e
platserna 2007 och
2008 visar att vi
fortfarande har
våra
down-perioder.
|
 |
Vad
hände egentligen 1958?
|
Hur
kom det sig att
Sverige hoppade
på ESC-tåget
just då?
|
Varför
valdes Alice Babs
internt utan
tävlan?
Först
och främst ska
sägas att Grand
Prix Eurovision
som det hette på
den här tiden
inte var någon
nyhet för varken
Sveriges Radio,
som även
tv-avdelningen
benämndes, eller
för de fåtal
svenskar som hade
tv. Året innan,
alltså 1957, hade
svensk tv
nämligen sänt
Grand Prix
Eurovision.
Kommentator var
Nils Linnman som
kunde rapportera
att tävlingen
vanns av den den
unga holländskan
Corry Brokken och
att det danska
paret Birthe &
Gustav hamnat på
en hedrande tredje
plats. Danmarks
bidrag blev
framgångsrikt på
hemmaplan och
även på andra
sidan sundet. Att nu Sverige
hakade på och
följde sin
nordiska granne
och övriga
västeuropeiska
länder var
alltså inte så
konstigt. Som
sångtävling och
fenomen vann
evenemanget gehör.
Sveriges Radio
blev aktiv medlem av EBU
redan 1950 men
tv-mediet var
fortfarande nytt
och det var efter
1957 års Eurovisionsschlagerfestival
ledningen för SR
fattade det
formella beslutet
att hoppa på
ESC-tåget.
 Någon
tävling eller ens
tv-sänd sådan
för att utse
Sveriges första
ESC-bidrag var det
inte tal om 1958. Det
här skulle
skötas internt.
Anledningen till
det verkar vara
att Sveriges Radio
ville vara säker
på sin sak, här
ville man inte
riskera något,
inga vågade
försök utan
helst en etablerad
och inte minst
viktigt en erfaren
och scenvan
artist. Att uppdraget
skulle gå till en
känd svensk
artist hade
Sveriges Radio
redan bestämt sig
för men till att
börja med
handlade det om
vad det skulle bli
för låt.
Sveriges
Radio engagerade
Svenska
Kompositörer Av
Populärmusik,
SKAP, i något som
man valde att
kalla
Schlagertävling.
Över 150 bidrag
skickades in av
låtskrivare från
hela landet. Vid
ett möte som SKAP
hade den
8
februari 1958
plockade man ut
tio bidrag. En
lista på dessa
skickades till
Sveriges Radio
vars
underhållningsavdelning
tillsammans med
SKAP skulle göra
sitt slutliga val.
 Exakt
hur det här sedan
gick till vet vi
inte så mycket
om i dag.
Men Leif Thorsson,
mannen
bakom den eminenta
och läsvärda Melodifestivalen
Genom Tiderna,
skriver att man
enade sig kring
en låt som hette
Samma stjärnor
lysa för oss
två.
Upphovsmannen var
Åke Gerhard. Om
det var just den
då 34-åriga
Alice Babs man
redan bestämt sig
för eller inte
är oklart, men
hon kontaktes och
sa ja. Hon
lyssnade på
låten och gillade
den men kunde inte
med texten. Detta
slutade med att en
Sveriges
Radio-anställd
skrev en ny text
och titeln
ändrades till
Lilla
stjärna.
Allt
detta gjorde den
urpsrungliga
låtskrivaren Åke
Gerhard så
förbannad att han
förbjöd att
låten spelades in
på skiva. Själva
melodin var ju
densamma, det var
bara texten som
hade förändrats.
Men detta väckte
Gerhards ogillande
så pass mycket
att det därför dröjde
närmare 40
år innan det
första svenska
ESC-bidraget gavs
ut på platta, då
i en liveversion
från Alice Babs
framförande i den
tv-sända
Europafinalen.
Hur
gick det då för
Alice Babs i
Grand
Prix Eurovision de
la Chanson
Européenne 1958?
Onsdagen den
12
mars
fanns tio
deltagare på
plats i
AVRO-studion i
holländska
Hilversum. Sverige
hade startnummer
fem och det blev
poäng från fem
länder, 3 från
Schweiz, 1 från
Österrike, 1
från Belgien, 3
från Luxemburg
och 2 från
Nederländerna.
Sammanlagt 10
poäng och en
svensk 4:e plats.
Varken Italien,
Frankrike, Danmark
eller
Västtyskland
tyckte Alice var
värd någon
belöning. Dolf
van der Linden
hette dirigenten.
|
I Belgrad är
Sveriges med i ESC
för 48:e
gången
33 gånger har
svenska bidrag
hamnat topp
tio
Den vanligaste
placeringen är
5:e plats
2 gånger har
svenska bidrag
kommit sist
Högsta poäng
hittills är 170
(2004 & 2006)
och lägsta är 0
(1963)
Sverige har aldrig
kommit på 11, 15,
20, 21 eller 23
plats
1:a 1974, 1984,
1991, 1999
2:a 1966
3:a 1983, 1985,
1995, 1996
4:a 1958, 1989
5:a 1968, 1973,
1986, 2001, 2003,
2006
6:a 1971, 2004
7:a 1962, 1993,
2000
8:a 1967, 1975,
1982, 2002
9:a 1959, 1969
10:a 1960, 1965,
1980, 1981, 1998
12:a 1987, 1988
13:e 1972, 1994
14:e 1961, 1978,
1997
16:e 1990
17:e 1979
18:e 2007, 2008
19:e 2005
|
